Statlig underhållning

Sveriges television har på senare tid krossat sin stora konkurrent i branschen, TV4. I alla fall när det kommer till tittarsiffror. En vecka i början av 2012 ägde nämligen de statliga underhållningskanalerna de första tio platserna av tittatoppen. Trots att den reklambaserade konkurrenten hade sina gladiatorer och the vioce. Inte ens deras senaste storsatsning med den svenska tappningen av humor-succén The Office har attraherat den publik som ägarna väntat sig. Det här är så TV4 tänker:

• Snabba kickar – dra till sig tittarens uppmärksamhet med hjälp av extravaganser.
• Teasers – med återupprepade (och förvrängda) löften om vad som kommer efter reklampausen utsätts tittaren för ett mönster av repetition.
• De skapar sina underhållningsprogram och humorprogram efter givna koncept och mönster framtagna för en reklaminfluerad marknad.

Detta kanske är ett bevis på att kvalité inte alltid handlar om vita tänder och kändisar. Inte heller verkar hela det här karnevalstemat med att låta vanliga människor smaka på rampljus och framgång. Nu är det så att man ska hålla sig från att säga att det inte handlar om pengar. Alla SvTs humor-produktioner lär ju inte direkt vara skrivna av någon cynisk copywriter i ett källarrum i ett lägenhetshotell, med en flaska whiskey i ena handen. Det är bara att ta melodifestivalen som exempel den lär ju kosta en massa stålar. SvT har råd att arbeta smidigare:

• Man försöker inte imitera sig själva och återuppfinna och återanvända gammal humor och gamla idéer.
• Istället gör man undersökningar om vad som är roligt och vad publiken skrattar mest åt.
• Inköpare av nöjesprogram har fingertoppskänsla och vågar satsa på smalare och smartare humor och underhållning. Vilket brukar betala sig.